Hej fina bloggläsare! 

 

Ibland kikar jag in på appen och ser att ni är en del som fortfarande kommenterar och besöker bloggen varje dag, det gör mig väldigt glad då det bevisar att ni tyckte om det jag och Moa gjorde tillsmmans. Egentligen känner jag att jag borde ha en massa anledningar till varför jag slutade blogga så tvärt men tyvärr har jag inte det. Jag tror att någonstans i att hela min vardag förändrades tappade jag bloggen på vägen och har inte sedan dess haft något sug alls efter att hämta upp den igen. Jag har fortfarande en stor kärlek för att skriva så jag tänkte nu få er lite medvetna om vad som har hänt sedan sist jag skrev. 

 

Sista inlägget var egentligen bara ett hyper-inlägg mitt i all glädje kring att båda hästarna kvalade till GK SM, det är fortfarande något jag är extremt stolt över. Tänk att det med den ena hästen kunde bli en så himla bra start på en förhoppningsvis lång karriär och med den andra ett fantastiskt slut. Jag är fortfarande så himla stolt och lycklig över Nátturs fina poäng, det är verkligen en galet lång historia som ligger bakom dem och efter det kvalet höll vi länge 10:e platsen i Sverige, helt sjukt! Valle fixade en 7:e plats på rankinglistan och även det var helt otroligt. 

 

Jag hade från början en plan om att kvala ännu en gång med den häst som det gick bäst med men även på det andra kvalet åkte båda pojkarna med. Där uppnådde vi inte samma höga poäng som vi gjorde första gången men det spelade inte så stor roll. 

 

Till SM hängde både Náttur och Valtyr med och i och med det så uppnådde jag mitt mål som jag kämpat för i sex år med Náttur - att rida SM. På banan fick det gå hur som flest för det viktigaste var att vi hade tagit oss dit. 

Nátturs uttagning gick riktigt dåligt då han av någon konstig anledning var superspänd och något passtaktig i tölten, den ökade traven slog han upp i och i galoppökningen slog han om till korsgalopp. Han var inte lik sig själv alls då han annars är väldigt stabil på banan men det viktigaste är att vi ens tog oss dit. 

 

Valtyrs uttagning gick även den lite halvknackigt, en vecka innan SM så försvann Valtyrs trav helt. Den existerade verkigen inte mer än några få steg på volt. För att han skulle ha en chans att hålla traven under programmet var jag tvungen att ställa honom väldigt mycket inåt så det såg inte precis så vackert ut. Trava gjorde han dock!! Hans galopp kändes väldigt konstig så jag tog den två gånger. I den korta tölten tvärnitade han en millesekund på långsidan och det är inte riktigt vad en gaedigadomare vill se, haha.

 

Jag är dock väligt nöjd med båda killarna och deras första SM samt att dom är så lätta att ha med på tävling. Det behövs verkligen då jag själv brukar ha nerverna utanpå innan start. Jag fick förresten en egen artikel i tidningen som handlade om min väg till SM. Artikeln var under den veckan den mest lästa sporten i Halland, roligt!

 

Under SM-helgen hade jag precis hunnit gå min första vecka på gymnasiet. Efter massor med ångest och sämnlösa nätter bytte jag i sista sekund till Estet-teater på en skola inne i stan och bättre val än så skulle jag nog inte kunnat gjort. Jag trivs så bra både i klassen, med lärarna och linjen. 

 

Några veckor efter skolstart och SM var det dags för årets sista tävling, falki höst. Året kunde inte slutat bättre och båda hästarna gjorde verkligen riktigt bra ifrån sig. Náttur hamnade precis utanför final i V5 på 5,20 samt knep en tredjeplats i speedpassen. Valles T8 uttagning räckte till en fjärdeplats in i finalen där han sedan visade vad han egentligen går för och dansade till sig fem 6,5:or, totalt blev det 6,17. Det roligaste var att en av domarna kom fram i efterhand och sa något i stil med "så roligt att se en så extremt lovande häst, här har du framtiden".

 

I slutet av september fick jag veta bara någon vecka innan att jag skulle opereras. Som ni vet har jag haft väldigt mycket problem med mitt knä och haft väldigt ont under hela året. För snart sex veckor sedan gjordes en ny knäoperation och skruven jag haft i benet plockades ut, läkarna hittade även en spricka i ledytan som inte hade läkt så den var dom inne försökte laga. Det är surt att ha backat tillbaka på noll igen och det dröjer innan det blir ridning. Nu har jag börjat belasta benet lite mer och går endast med en krycka. Förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge innan jag kan börja gå igen. Jag ska till sjukgymnasten nästa vecka så då har jag tänkt mig köra igång lite försiktigt med träning, känns bra att jag har ett tag på mig att träna upp kroppen igen innan ridning.

 

I och med att jag är lite konvalescent vilar både Flipi och Valtyr. Mamma och min kompis håller igång Náttur och det funkar bra. Både Valtyr och Flipi har jag tänkt mig sätta igång igen i början av januari. Båda är fortfarande unghästar och behöver vila huvudet efter den långa och intensiva ridperioden dom haft nu. Valle och min tid ihop har varit en resa som gått upp och ned men ur min syn mest ned. Jag tycker inte vi har utvecklats så mycket ihop och tyvärr har min lite halvt förstörda kropp spelat stor roll i det hela. 

 

När jag ska börja rida igen så har jag tänkt mig lägga väldigt mycket tid och energi på att min kropp ska hänga med och att jag och Valtyr ska prata samma språk. För att komma dit har jag bestämt mig för att träna för Yvonne en del i början, hon är utbildad inom centrerad ridning och är väldigt duktig på att få ryttaren att bli medveten om sin kropp. 

Sedan har jag tänkt mig börja träna för Eyjo då mamma och Náttur nyligen var på en ridlektion för honom där han gjorde underverk på Náttur. Jag tror att den typen av ridning passar Valtyr väldigt bra och Eyjo är enligt mig en otroligt klok man med enorm erfarenhet och kunskap. Om tillfälle finns kommer jag även träna för Helen då hon känner Valtyr väldigt bra och innan jag köpte honom hade en plan över hur hon skulle utbilda honom. 

 

Flipi ska fortsätta ridas på samma sätt som han gjorde när vi slutade och sedan ska han även iväg på töltsättning. Han har en bra grundtölt men innan han har kommit igång kan han vara lite rollig och ibland passtaktig så att det kan vara bra för honom att hitta den rena takten helt och hållet nu. Han är en väldigt trevlig häst som i framtiden troligtvis kommer få mycket hög ridbarhet. Jag tror på honom och det känns som att det finns något lite extra i honom, han har ett helt annat tryck i gångarterna än vad jag känt hos någon annan häst. Om allt fungerar som det är tänkt kanske han kommer ut på tävlingsbanan lite smått nästa höst. Förresten är hans buktvång helt borta vilket är väldigt skönt!

 

Náttur vilar som sagt inte utan är i full gång, han och mamma hittar varandra mer och mer och dom passar riktigt bra ihop. Náttur är världens snällaste och bästa läromästare och min absolut bästa vän, dock har vi nu bestämt oss för att jag inte ska rida honom så mycket längre. Det fungerar inte att ha tre hästar att rida varje dag och komma hem från skolan vid 17.00 fyra dagar i veckan. Jag vill även lägga mer tid på Valtyr nästa år och lägga hela året på att lära känna varandra mer innan den framtida satsningen. Jag tror som sagt mycket på Flipi och vill utbilda honom och när mamma och Náttur fungerar så bra ihop när hon endast rider Jökull några få gånger i veckan blir det bra att dom får lägga upp mål ihop. Det känns ovant, konstigt men ändå bra att Náttur inte längre ska vara min "förstahäst", vi har ändå hängt ihop i 6 år. Vi har dock uppnått vårat största mål och nu är han en välutbildad, välriden häst i sina bästa år, då känns det ganska bra att "lämna över" honom. Självklart kommer jag rida honom en del fortfarande men han kommer inte vara den häst jag prioriterar. 

 

Nu har ni fått lite inblick i hur mitt liv ser ut för tillfället och jag hoppas att jag snart är tillbaka uppe på hästryggen igen, kram till er alla!!