Har återigen ridit kurs för Åsa Nevander. Det har varit väldigt trevligt, god mat serverades och har fått med mig många bra tips hem.

 

Solfaxi är inte den häst med mest framåtdriv i paddocken, utan det känns väldigt segt och krystat. Detta har gjort att jag undvikit att jobba där så mycket som det gått, men idag har jag fått den hjälp som förmodligen kommer göra dom passen betydligt roligare.

 

Han börjar nu förstå sidförande mer och mer. Trycker jag med ena skänkeln svarar han genom att flytta ifrån den. Idag coachade Åsa mig till att ta det till ett ytterligare steg: han ska svara ännu mer! Så det gjorde vi i skritt först på volt. Bromsa upp på båda tyglarna, släppa ytterskänkeln, för att ge honom utrymme, och knacka med innern. Detta för att genom böjning och sidförande börja introducera halvhalter. Detta gjorde vi även i tölt.

 

I traven utnyttjade vi hans styrka att vara rak. Så i hörnen så red jag istället snett för att sedan kunna leda ut honom med tygeln och sidföra ut med innerskänkeln.

 

Mycket mer hann vi inte förens han blev trött, men jag kände att jag fick ut mycket av passet ändå. Vart himla stor skillnad!